Till denna film hör också en pappersbilaga med ord som används i filmen och hur de tecknas.
Längre ner på denna sida finns ett kort avsnitt ur filmen.
I den här filmen möter vi de underbara figurerna Mamma Mu och Kråkan. Sagan berättas och tecknas av Eleonora Barthelom (logoped och TAKK-konsult). Filmerna blandar Eleonoras berättande och
tecken med bilder från böckerna.
Filmerna riktar sig först och främst till de barn som har svårigheter att uttrycka sig via talat språk och som kan använda TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) som komplement till talet samt personal i förskola/särskola/grundskola, vänner och familj,
som behöver hjälp och motivation med att komma igång med att lära sig TAKK
För de barn som inte har tillräckligt utvecklat tal är det av oerhörd vikt att lära sig andra sätt att kommunicera för att man ska ha möjlighet att
förmedla känslor, behov och tankar till sig omgivning. Därför är det viktigt att pedagoger har tillgång till läromedel som inte bara ger eleverna tecken utan där innehållet i texten ger ytterligare glädje och stimulans.
Texten i böckerna läses och tecknas långsamt och tydligt för att man ska hinna med och se varje tecken klart och tydligt. Genom att skapa läromedel av underhållande sagoböcker vill vi skapa en större lust och glädje i inlärningen av TAKK.
Tillsammans med filmen följer ett häfte med en ordlista på de ord som tecknas i filmen. Orden i häftet ligger naturligtvis i den ordning som tecknen förekommer i texten.
Handlingen och bilderna i Mamma Mu får ett sår är vardagsnära som alla kan relatera till, barn som vuxen, nämligen att ramla och slå sig och behöva extra vård, omtanke och empati. Detta kan i sin tur skapa ett underlag för diskussioner om hur man är en god vän och förmågan att leva sig in i andra personers situationer och solidaritet med sin omgivning.
Btj:s recension är skriver av Eva Lexell:
Mamma Mu vill inte bara ligga i sommarhagen och idissla och glo som de andra korna. Hon vill bada, som barnen! Men hon halkar och slår huvudet i en sten och river upp magen på taggtråden. Allt berättas ljuvligen behagligt, tydligt och inspirerat på TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, särskilt ämnat för dem som behöver tecken som stöd. Och visst är den också en fin utgångspunkt för samtal kring känslor, individualitet och att våga säga som det är. Man känner starkt för den sköna troskyldiga kon och det underfundiga samspelet mellan henne och den mer egensinniga Kråkan är underbart att följa för både vuxen och barn. Sven Nordqvists originalillustrationer med spenatkladdig Mamma Mu och glassproppad Kråka är för härliga. Framförandet av berättelsen på detta sätt är suveränt i berättande, tempo, bild/berättarväxling, bakgrunder m m.
Exempel ur filmen:
